Imbuki ya kalagu yiniyo, yingilile ku bhub’eja bho jitwilo ja mujiliwa ijo jigitangwa munhu. Ikale umunhu goli nduhu. Giko lulu, abhachoji bhago, b’akemekaga gayutina minzi gaza, hado hado, ayo gagabhizaga guti munhu alizwa noge. Hunagwene abhanhu bhagiganilaga giki, ‘nansanga umama alizwa noge:- ikemekelo lya munhu.’
Ikalagu yiniyo, igalenganijiyagwa kuli munhu uyo agacholaga nzila ningi ija gugamalila amakoye ayo alinago. Umungu ng’wunuyo, agagatumilaga chiza amasala gakwe mpaga ojipandika nzila ija gugamalila amakoye genayo, aha ng’wakwe.
Uweyi agikolaga nu nkemeki o munhu, kunguno nuweyi agagatumilaga chiza amasala gakwe, ijinagugamala amakoye ga ha ng’wakwe. Hunagwene abhanhu bhagiganilaga giki, ‘nansanga umama alizwa noge:- ikemekelo lya munhu.’
Ikalagu yiniyo, yalanga bhanhu higulya ya gudebha guchola nzila ija gugingija amakoye ayo bhaligo, umuwikaji bhobho, kugiki bhadule gujibheja chiza ikaya jabho.
Mathayo 5:13-16.
Mathayo 25:31-45.
Luka 10:25-37.
KITENDAWILI – TEGA.
NIMEMKUTA BIBI ANATOKWA DAMU PUANI:- CHUJIO LA CHUNVI.
Chanzo cha kitendawili hicho, chatokea kwenye utengenezaji wa chumvi. Chumvi hiyo, ni kitu kinachoongeza radha kwenye chakula. Zamani chumvi haikuwepo. Hivyo basi, watafutaji wake, walikuwa wakichuja maji yaliyochuluzika kwa kudondosha maji mekundu kama mtu anatokwa damu puani. Ndiyo maana watu huhadithiana kwamba, ‘nimemkuta bibi anatokwa damu puani:- chujio la chumvi.’
Kitendawili hicho, hulinganishwa kwa mtu yule ambaye hujibidisha kutafuta njia za kutatua matatizo aliyo nayo, maishani mwake. Mtu huyo, hutumia vizuri akili zake, hadi anafikia hatua ya kupata utatuzi wa matatizo hayo, nyumbani kwake.
Yeye hufanana na mchujaji huyo wa chumvi, kwa sababu naye hutumia akili zake katika kutafuta ufumbuzi wa matatizo aliyo nayo, hapo kwake. Ndiyo maana watu huhadithiana kwamba, ‘nimemkuta bibi anatokwa damu puani:- chujio la chumvi.’
Kitendawili hicho, hufundisha watu juu ya kuelewa namna ya kutafuta njia za kuwatatulia matatizo yao, maishani mwao, ili waweze kuziendeleza vizuri familia zao.
Mathayo 5:13-16.
Mathayo 25:31-45.
Luka 10:25-37.
ENGLISH: I HAVE A RIDDLE – LET IT COME.
I FOUND MY GRANDMOTHER BLEEDING ON THE NOSE – A SALT SIEVE.
The source of this riddle comes from salt production. Salt is one of the key substances that add flavor in food. There was a time when salt was very scarce and people could struggle looking for it. They could use traditional methods of getting salt. For example, they could pour water on the soil believed to have salt and begin sieving using sieves in order to get salt.
In an attempt to get salt, the sieve could drop down red liquid that comes from the soil mixed with water, the same way one could experience a person bleeding from his/her nostrils. It is through this process of getting salt using traditional method that the riddle ‘I found my grandmother bleeding on the nose – a salt sieve’ came into being.
This riddle can be compared to a person who struggles to find solutions to his or her problems in his or her life. This person can make use of his/her mind in order to make sure that he/she gets what he/she wants. Such a person is likened to a salt marsh because he/she can squiz himself/herself in order to ensure that he/she solves his/her problems.
This riddle teaches people about understanding how to find solutions to their problems in their lives.
Matthew 5: 13-16, Matthew 25: 31-45, Luke 10: 25-37.